Elisabeth Nordgren: Med PEN för freden

Med PEN för freden

För fyrtioåtta år sedan, år 1965, hölls den trettiotredje internationella Pen-kongressen i det dåvarande Jugoslavien i den idylliska slovenska staden Bled. Det var här som sovjetryska författare för första gången deltog i ett Pen-möte men det skulle dröja ända till glasnostens och perestrojkans tid i slutet på 1980-talet innan Rysslands PEN ställde upp i internationella Pen-sammanhang.

Det har funnit flera brobyggen både före och efter kongressen i Bled 1965. Då det internationella författarseminariet i Lahtis, Mokulla startade 1963 syftade man alldeles speciellt till att författarträffarna i Mokulla skulle bli ett möte mellan författare frön öst och väst. Diktens bro hette ett projekt som pågick under 1980-talet mellan Estland och Finland då författare från bägge länderna besökte varandra, höll seminarier, diskussioner och litterära evenemang.

Fyrtio år efter det internationella Pen-mötet i Bled stod Sloveniens PEN i juni 2005 åter värd för den sjuttioförsta Pen-kongressen där man fortsatte att bygga broar mellan öst och väst, mellan norr och söder.

Mitt i den omfattande ex-Jugoslavien-krisen i början på 1990-talet och strax efter att det kortvariga kriget i Slovenien hade tagit slut bildades International PEN:s Writers for Peace Committee under kongressen i Wien hösten 1991. Det här skedde efter en massa diskussioner fram och tillbaka om behovet av och vikten av en dylik kommitté i PEN-sammanhang. Efter hetsiga debatter grundades WfPC med den slovenska författaren Boris Novak som dess första ordförande.

Ett år senare under den internationella PEN-kongressen i Rio de Janeiro i Brasilien påpekade den serbiske författaren Slobodan Selenic, som höll på oppositionen i Serbien, att den gryende nationalismen i 1980-talets Jugoslavien var en bidragande orsak till hela det omfattande kriget i landet

Orsakerna till krångligheterna med denna kommitté har varit hela det eldfängda konceptet kring krig och fred där problematiken i början gällde krigen i det dåvarande Jugoslavien och därtill den eviga Israel-Palestinakonflikten. Eftersom PEN inte tar partipolitisk ställning har det gällt att manövrera diplomatiskt men samtidigt konstruktivt i frågor som berör konflikter och kriser runtom i världen.

På något sätt har WfPC sedan dess grundande och sedan ordförandeskapet gick till Slovenien hela tiden kopplats till just Slovenien och staden Bled där kommittén årligen hållit möten för de PEN-centra runtom i världen som tillhör denna. Det här har också lett till att ordförandeskapet för kommittén alltid funnits hos en slovensk författare.

Alltsedan kommittén grundades har den strävat till att på olika sätt jobba för att minimera kris- och konfliktsituationer och ta ställning för författare och andra skribenter som utsätts för förföljelser på grund av ställningstaganden gällande krig, etniska och religiösa frågor samt minoritetsförhållanden.

Kommittén har under sin drygt tjugotvååriga existens på sina konferenser bland annat blickat tillbaka på fascismen, berört nationalismproblematiken, byggt broar och skapat möten mellan författare från Västeuropa och det forna Östeuropa.

Dessutom håller fredskommittén inom Finlands PEN tillsammans med Svenska Fredsvännerna i Helsingfors just nu på med ett Pax Balkan-projekt som strävar till att i sinom tid förverkliga ett slags försoningsprogram på kulturens område mellan kosovoalbaner och serber. Under den internationella PEN-kongressen i Belgrad 2011 ingick också försoningen som ett aktuellt tema i programmet.

Senaste höst i Gyeongjyu i Sydkorea i samband med den internationella PEN-kongressen där framförde fredskommittén på sitt möte sin strävan att försöka få författare från olika konflikthärdar att mötas. Det här gäller till exempel författare från Serbien och Kosovo, kinesiska exilförfattare och författare från Kina, ett möte mellan författare från Baskien och det övriga Spanien samt ett stöd för det baskiska och kurdiska språket.

Under den senaste internationella fredskonferensen i Bled i maj i år bestod det digra programmet av en massa intressanta teman och diskussioner som på olika sätt också tangerade fredsarbetet. Här diskuterade vi bland annat de problem som förknippas med den digitala friheten och den deklaration om digital frihet som PEN International satt ihop.

Härvid hänvisades också till den påtryckning från den tadjikiska regimen som Sverige-Finlands TeliaSonera gått med på och som inneburit att telecombolaget blockerade all nätverksamhet i tre veckors tid. Och detta hände på grund av att oroligheter förekommit i Gorno-Badakshanprovinsen.

Här har vi således ett effektivt exempel på censur i nätvärlden.

Bland övriga teman som på olika sätt också tangerade fredsfrågan under konferensen i Bled ingick en diskussion om litteraturens väg från periferin till centrum, författaren som en resenär som skapar fred i mötet med utmaningarna från den nya mediavärlden och öppnar nya frihetshorisonter.

Men det som hela tiden är med på agendan i alla fredskommitténs möten är de eviga konflikthärdarna mellan turkar och kurder, palestinier och israeler. Trots att konflikterna fortfarande finns där kan man ändå se det som en positiv sak att fredskommittén sedan sin tillkomst regelbundet försökt ordna möten mellan kurdiska och turkiska författare samt mellan palestinska och israeliska författare vare sig det handlat om mera litterära evenemang eller så tillfällen där man tagit upp de akuta problemen.

Också situationen i Tibet och läget för uigurer i Kina är något som oroar fredskommittén liksom det nuvarande krisläget i arabländerna runt Medelhavet. Det ökade våldet som drabbar författare, förläggare, journalister och chefredaktörer i flera latinamerikanska stater hör också till de problem som fredskommittén engagerar sig i.

Och trots att det finns en kvinnokommitté inom PEN International, The Women Writers Committee, så ville fredskommittén i Bled under sitt senaste möte också diskutera de afrikanska kvinnliga författarnas situation i Afrika. Också här ingår en omfattande problematik – inte minst för att kvinnliga författare, åtminstone i vissa delar av Afrika ofta har svårt att få tid för sitt skrivande, eller så är det många gånger de manliga författarna som blir inbjudna till internationella bokmässor.

Fredselementet ingår förstås i all Pen-verksamhet vare sig det handlar om förföljda och fängslade författare, förföljelser mot små språk och minoritetsfolk, mot kvinnliga författare i vissa delar världen där det råder strikta kodbeteenden. Nästan dagligen nås man också av meddelanden om hot mot det fria ordet i Latinamerika vare sig det är fråga om mord på journalister, förföljelser, dödshot, rättegångar, fängelsedomar, tortyr eller försvinnanden.

Också här hos oss kan man säga att kulturens yttrandefrihet på sätt och vis befinner sig i kris. I takt med att de statliga och kommunala anslagen för kulturen i allt högre grad skärs ner minskar också kulturens röst och position som kritisk opinionsbildare i samhället.

Även om det låter klichéaktigt så är det ordet och pennan/datorn som är de redskap med vilka PEN Internationals fredskommitté jobbar för att befrämja fred i världen. Man får bara hoppas att fredskommittén med dessa fredliga medel förmår bygga broar genom litterära dialoger och att det överhuvudtaget är möjligt att skapa förståelse och sämja i oroshärdar, att öka demokratin, att stoppa fascistiska tendenser, censur, förföljelser mot det fria ordet.

Elisabeth Nordgren Ricardo González Alfonson, Jarkko Tontin ja Lauri Otonkosken kanssa Maailman kirjat -festivaaleilla 2012.

Elisabeth Nordgren Ricardo González Alfonson, Jarkko Tontin ja Lauri Otonkosken kanssa Maailman kirjat -festivaaleilla 2012.

Elisabeth Nordgren on Suomen Penin entinen puheenjohtaja, joka kuuluu nykyään kansainvälisen Penin hallitukseen ja toimii puheenjohtajana sekä kansainvälisen Penin Search Committeessa että Suomen Penin rauhankomiteassa.

Lisäksi Nordgren on Suomen Arvostelijain liiton puheenjohtaja, joka toimii freelancerina teatteri- ja kirjallisuuskriitikkona.

Johanna Sillanpää