Finland behöver en offentlig debatt om frågor som berör nationell säkerhet som inte begränsas av fientlighet och trakasserier, men där utmanande frågor, hårda diskussioner och starkt olika åsikter ingår. Så förverkligas yttrandefriheten. Skribenter har en viktig roll i detta.
I september 2025 samlades det internationella PEN-nätverket, vars medlemsorganisationer verkar i mer än 100 länder, i Krakow i Polen. De samlade författarnas och skribenternas oro över situationen i världen reflekterades bland annat i de antagna resolutionerna, varav en uttryckte stark oro över förloppen i världen som hotar fred, demokrati och människorättigheter (en annan märkbar resolution fördömde USAs regerings attacker mot yttrandefriheten). Resolutionen lyfte fram den viktiga och inflytelserika roll som författare och andra skribenter har när det gäller att motverka hoten och att främja rättvisa och fred. Läs PEN-kongressens resolutioner här https://www.pen-international.org/news/pen-internationals-resolutions-2025.
I Finland finns det anledning att tänka över den roll som skribenter har i samhällsdebatten som handlar om nationell säkerhet. Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina år 2022 har Finlands säkerhetssituation förändrats mycket snabbt på en kort tid, med omfattande konsekvenser för hela samhället.
Skribenter har en viktig roll i att främja nationell säkerhet och demokrati. Skribenter påverkar människors åsikter och formar den offentliga diskussionen. Litteratur bygger den nationella identiteten och samhörigheten. Fackboksförfattare hjälper oss att förstå saker. En fri mediesektor och journalisters arbete är nödvändiga i en demokrati.
Skribenters roll i den offentliga diskussionen är särskilt viktig nu, eftersom de snabba förändringarna i den nationella säkerhetssituationen har skapat många nya utmaningar. Finland behöver en öppen och konstruktiv samhällsdebatt, i vilken en mångfald av röster hörs, om den nya situationen och dess konsekvenser.
Den nationella debattkulturen i kris
Redan före Rysslands anfallskrig mot Ukraina hade den offentliga debattens negativa ton i Finland väckt mycket oro. Hatfyllt tal och trakasserier av journalister och forskare undergrävde den offentliga debatten. President Niinistö uttryckte allvarlig oro om den nationella debattkulturen i sitt nyårstal år 2020 och varnade att: ”En kultur av hat kommer vi inte långt med.” Läs talet här https://www.presidentti.fi/niinisto/sv/tal/republikens-president-sauli-niinistos-nyarstal-den-1-januari-2020/index.html.
Samhällsdebattens tillstånd i Finland är inte bättre idag. Enligt en undersökning gjord av Yle år 2024 upplevde 67 procent av dem som svarade att debattkulturen gått i en sämre riktning. Villigheten att delta i den samhälleliga debatten hade också minskat märkbart. Läs om undersökningen på finska här https://yle.fi/aihe/a/20-10007813.
I hoten mot den nationella säkerheten ingår försök att undergräva demokratin genom fientlig informationspåverkan som siktar på att stärka motsättningar i samhället. Den nationella debattkulturens kris skapar många tillfällen för fientlig påverkan och stärkande av motsättningar.
Yttrandefrihet figurerar ofta centralt i offentliga dispyter. Istället för att diskutera yttrandefriheten som en demokratisk rättighet som måste försvaras blir yttrandefrihetsfrågor något som personer som är framme i offentligheten använder för att få uppmärksamhet.
Provocerande uttalanden och extremfall får vanligtvis uppmärksamheten i den offentliga debatten. Av det kan man få bilden att yttrandefrihetsfrågor bara tillhör de mest högljudda som är med i offentliga diskussioner. Men som vi skrev i Helsingin Sanomat med PEN Finlands viceordförande Laura Lindstedt så är yttrandefriheten varje finländares demokratiska rättighet. Läs vår insändare på finska här https://www.hs.fi/mielipide/art-2000011228112.html.
Tryck på skribenter
Fast den offentliga debattkulturens dåliga sidor ofta berör just dem som arbetar med skrivande så har skribenter en mycket viktig position i att förbättra samhällsdebatten. I dagens situation i Finland är det ännu viktigare än tidigare att skribenter kan förverkliga sin demokratiska rätt till yttrandefrihet genom att delta fritt i den offentliga debatten.
En fientlig atmosfär och trakasserier begränsar skribenters yttrandefrihet och deltagande i den offentliga debatten. Till exempel trakasserier riktade mot fackboksförfattare och forskare har konstaterats vara ett allvarligt problem som påverkar samhällsdebatten. Finlands PENs samarbetspartner Delegationen för informationsspridning (TJNK) har föreslagit att en ny nationell organisation grundas, med uppgift att stödja forskare och personer som verkar i expertroller och att försvara deras yttrandefrihet. Läs om rekommendationerna här https://tjnk.fi/sv/nyheter/sakerstallande-av-yttrandefriheten-forskare-och-experter-nya-rekommendationer.
Många olika typer av tryck berör skribenter när det gäller nationell säkerhet. Skribenter påverkar och blir påverkade. Man måste till exempel hålla i minnet att en journalist kan oavsiktligt (eller medvetet) förmedla felaktig och vilseledande information, vars spridning är en del av fientlig informationspåverkan.
Också andra slag av tryck, som bör diskuteras öppet, påverkar skribenter. Joonas Koivukoski har till exempel utrett hur finländska journalister upplever tryck kopplade till ”patriotisk journalistik” när det är frågan om Ukrainas krig. En del av de intervjuade journalisterna var medvetna om en tendens, åtminstone tidvis, till svart-vitt utan gråa nyanser, minskning av mångfalden av röster och åsikter och anpassning till den statliga agendan. Risken att bli utpekad för att följa Rysslands agenda, vilket kan leda till överdriven försiktighet, kom också upp. Koivukoski frågar varför vår offentliga kultur inte skulle tåla en mera mångfaldig och kritisk, också självkritisk, diskussion om utrikes- och säkerhetspolitik? Läs artikeln på finska här https://www.tiedetoimittajat.fi/tiedekeskiviikko/mita-putin-oikeasti-aikoo-patriotismin-paine-suomalaisessa-sotajournalismissa/.
Finland behöver en offentlig debatt om frågor som berör nationell säkerhet som inte begränsas av fientlighet och trakasserier, men där utmanande frågor, hårda diskussioner och starkt olika åsikter ingår. Så förverkligas yttrandefriheten. Skribenter har en viktig roll i detta.
Joy Hyvärinen är ordförande för Finlands PEN.
