Joy Hyvärinen: Behöver Finland en yttrandefrihetskomission?

Yttrandefrihetskommissionen som Norges regering tillsatte år 2020 har nyligen publicerat sin rapport (läs Norges yttrandefrihetskommisions rapport här). Danmarks yttrandefrihetskommission publicerade sin rapport i april 2020. Behöver Finland en yttrandefrihetskommission?

Danmarks regering tillsatte år 2017 en yttrandefrihetskommission för att göra en bedömning yttrandefrihetens situation i Danmark. Kommissionen hade 11 medlemmar, bland vilka det ingick professorer, en chefredaktör och experter från tankesmedjor. Uppdraget var omfattande, bland annat att beskriva yttrandefrihetens historiska utveckling i Danmark.

En viktig del av yttrandefrihetskommissionen arbete var en befolkingsundersökning, vars ändamål var att belysa attityder och upplevelser med yttrandefrihet. Enligt undersökningen har yttrandefriheten ett starkt stöd in Danmark, men undersökning visade också till exempel att invandrare och deras efterkommande från länder med muslimsk majoritet har betydligt mindre uppskattning för yttrandefriheten än resten av befolkningen.

I sin rapport konstaterade Danmarks yttrandefrihetskommission att yttrandefriheten har en stark grund och goda villkor, men varnade att det finns många utmaningar. Terror, våld och hot som riktas mot personer på grund av hur de har uttryckt sig eller på grund av deras övertygelse är det största hotet mot yttrandefriheten. Kommission uttryckte också sin oro över utbredda trakasserier.

Kommissionen underströk att det är viktigt att uppnå en bredare förståelse och acceptans av att yttrandefriheten inte bara skyddar harmlösa och neutrala uttryck.

Danmarks yttrandefrihetskommission underströk också att dagens utmaningar inte bör mötas med mera lagar som begränsar yttrandefriheten.

(Läs första delen av Danmarks yttrandefrihetskommissions rapport här) (Läs andra delen av Danmarks yttrandefrihetskommissions rapport här).

Även Norges yttrandefrihetskommission hade som uppgift att göra en bedömning av hur det står till med yttrandefriheten. Kommissionen hade 17 medlemmar, bland vilka det ingick professorer, journalister, en musiker och representanter från olika organisationer. Norges kommission hade ett mera detaljerat mandat än Danmarks. I den norska kommissionens uppdrag ingick bland annat att inhämta erfarenheter och synpunkter från olika grupper, till exempel barn och unga, samt etniska, religiösa, språkliga och sexuella minoriteter.

Norges yttrandefrihetskommission konstaterade att yttrandefrihetens situation i Norge är mycket god. Mera straff och förbud är inte det rätta svaret på problemen i de offentliga debatterna. Enligt kommissionen kan diskussioner om hatretorik och trakasserier ge ett intryck av att hat och trakasserier dominerar offentliga diskussioner, men kommissionens kartläggning stöder inte en sådan slutsats.

Norges yttrandefrihetskommission lade fram mer än 90 rekommendationer i sin rapport. Bland annat rekommenderade kommissionen en bedömning av grundlagens paragraf om yttrandefrihet. I bedömningen borde bland annat ingå att överväga om tolerans och mångfald också borde nämnas i texten.

Hatretorik, trakasserier och den offentliga diskussionens negativa tonfall har väckt mycket oro i Finland under de senaste åren. Olika åsikter om yttrandefrihetens gränser är ofta en del av dessa diskussioner.

Skulle en finsk yttrandefrihetskommission kunna göra yttrandefrihetens gränser i dagens samhälle klarare? Det beror bland annat på vilka kommissionens mandat, sammansättning, arbetsmetoder och resurser skulle vara.

Borde man överväga att tillsätta en yttrandefrihetskommission i Finland? Ja. Det är värt att överväga, därför att andra initiativ, som skulle kunna bidra till att förbättra dagens samhälleliga debatter och till att klargöra var yttrandefrihetens gränser går inte är i sikte. Det är särskilt viktigt nu när den nationella säkerhetssituationen har förändrats radikalt och demokratin behöver en stark grund. (läs rapporten Tarvitseeko Suomi sananvapauskomission? på finska här).

Joy Hyvärinen är medlem av arbetsgruppen Yttrandefriheten i den digitala tidsåldern och medlem av Finlands PENs styrelse

PEN johtokunta